En pusselbit fattas.
Nu sitter man här i kalla Uppsala och har egentligen mycket att plugga inför förreläsningen i morgon. Jag har nu börjat min Litteraturvetenskaps A kurs och i morgon är det den andra riktiga förläsningen. Jag känner verkligen att det ska bli riktigt kul att läsa den här kursen och jag ser framemot den. Det var bara det att när jag tittade igenom böckerna som kom igår från adlibris med en tjugondel av min studentlitternatur, kände jag mig plötsligt blind. Två eller tre böcker hade säkerligen teckenstorlek 6 eller 7. Det var så minimalt att jag nästan tror att jag kommer behöva skaffa glasögonen efter kursen för att jag har ansträngt synen så mycket för att se vad det står.Nästa vecka är registeringen för Improvisation i Världsmusik och det är något jag också ser framemot. Men trots detta, även att mina studier är motiverande och trots att jag är glad över att ha kommit upp igen, känns det som det är någonting som fattas.
Jag saknar att resa!
Idag när jag satt och tittade igenom universiteten inför sökningen av Erasmus stipendiet, så är det någonting inom mig som säger att jag borde resa. Jag har inte varit utanför Sveriges gränser sedan oktober, och jag vet, egentligen borde jag inte klaga. Men jag vill ut, och jag saknar London väldigt mycket. Min senaste Londonresa var fantastisk och jag kan i och för sig inte klaga på någon av mina resor dit. Men nu känner jag att jag vill iväg igen, men det värsta är att det inte kommer att gå.
Jag läser 150% den här terminen har jag knappt någon fritid, och jag har egentligen mig själv att "skylla". Det är svårt att förklara, men att se sig om i världen är bland det bästa som finns! Kanske är det just därför som jag saknar att resa ännu mer. Fyra månader är egentligen ingenting, men man vill ännu mer när man inte kan!
Jag älskar att varandra runt i storstäder, lokalisera, se saker och njuta av det härliga atmosfären. Folkvimmel, vackra byggnader, underbara parker, museum, kulturliv, nattliv. Klubbar, drinkar, ballet, operor och musikaler. Kanske till och med någon konsert? Kanske en fotbollsmatch?
Att jag är förälskad i London är nog ingen hemlighet för de som känner mig och det är nog inte heller någon hemlighet att jag länge tänkt flytta dit. Men när det blir, ja... Det får vi helt enkelt se! Men förhoppningsvis blir det på återseende snart igen!
